:/

den där jävla känslan när man känner sig så jävla liten och värdelös.
bara någonting som folk kan slita och slänga med när dom vill och det behövs. precis så känns det.
en vis dam sa ju att jag skulle lita på min magkänsla, kanske dags nu?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0